Coldplay
Okej, nu ska jag försöka sammanfatta det hela, hur nu det ska gå. Först och främst ångrar jag mig så sjukligt jävla mycket att jag inte tog med någon vanlig kamera, jag använde bara mobilen. Några bilder blev ändå hyffsade, men får vara glad för det lilla man får. Leila och Rodan har grymt fina bilder så jag hänvisar till dem :)
Nåväl, två av dem allra bästa dagarna i mitt liv har just passerat, men inte obemärkt. Orden för att beskriva det, finns inte. Tror inte ens att ord som skulle kunna beskriva det är påhittade, utom just ordet obeskrivligt.
STOCKHOLM, Globen 18 september
Pepp som fan, tänk att man längtat i ett halvår om inte mer (3 år kanske?) för att få stå där och så gör man det helt plötsligt. Sjuuuuuuukt. En insident med en liten jävla tjej gjorde att jag var tvungen att lämna mitt älskade crew (iaf halva som stod längst fram) för att ställa mig en läng jävla bit bakom med resten av halvan. Henne skulle någon mörda. Jag orkar inte skriva allt, men åh om jag fick se henne igen. Trots det hamnade jag på 3e raden så jätteilla blev det inte.
Konserten började och där tar orden slut. Bilder säger med än 1000 ord. Njut bara....(även om dem inte är så bra)
OSLO, Spektrum 19 September
Kl 6 på morgonen rullade Roddan, Leila, Josefin och jag vidare till Oslo för att se Coldplay igen. Orden här räcker inte heller, men åh så jävla kul jag hade. Vi blev iaktagna av miljarder(okej, men typ 7 sammanlagt) vakter för att vi stod o lyssnade på soundecheckningen och spoinerade lite. Vi såg bandet anlända i sina vans. Grymt! Vi hade planer på att försöka komma lite längre bak idag och slippa trängar för att njuta lite mera. Vi köade alltså inte, men när vi väl hittade kön var där bara 5 personer och då var klockan närmare halv 2. Vid den tiden i Stockholm var det säkert 150 pers i kö. Iallfall, vi köade inte. Trots det fick vi plats framför den "lilla scenen" och såg stora scenen jävligt bra med, dessutom var normännen lite mer civiliserade och ingen tröck på bakifrån, skönt. Jag hade kanske ½ meter bakåt till nästa person. Publiken i Oslo sög i jämförelse med Sveriges. Tackolov blev det lite drag i dem med...tillslut. Som sagt va - orden är överflödiga. En sak som bör nämnas är dock gästartisten Coldplay spelade en låt med i slutet av konserten. Mags ifrån Aha. Chris sjöng och Mange spelade piano - Hunting High and Low. Se youtube klippet nedanför. Bilder istället för orden får beskriva resten. Lägg märke till det underbara konfetti-fjärilsregnet. Fick ingen bra bild ifrån Globen på det. Fjärilarna släpptes ner under låten Lovers in Japan. Frågan är om inte det var det bästa på hela konseren?
bara föra att visa; där spelade dem några låtar och ja... ni ser hur nära det är!!
Nåväl, två av dem allra bästa dagarna i mitt liv har just passerat, men inte obemärkt. Orden för att beskriva det, finns inte. Tror inte ens att ord som skulle kunna beskriva det är påhittade, utom just ordet obeskrivligt.
STOCKHOLM, Globen 18 september
Pepp som fan, tänk att man längtat i ett halvår om inte mer (3 år kanske?) för att få stå där och så gör man det helt plötsligt. Sjuuuuuuukt. En insident med en liten jävla tjej gjorde att jag var tvungen att lämna mitt älskade crew (iaf halva som stod längst fram) för att ställa mig en läng jävla bit bakom med resten av halvan. Henne skulle någon mörda. Jag orkar inte skriva allt, men åh om jag fick se henne igen. Trots det hamnade jag på 3e raden så jätteilla blev det inte.
Konserten började och där tar orden slut. Bilder säger med än 1000 ord. Njut bara....(även om dem inte är så bra)
OSLO, Spektrum 19 September
Kl 6 på morgonen rullade Roddan, Leila, Josefin och jag vidare till Oslo för att se Coldplay igen. Orden här räcker inte heller, men åh så jävla kul jag hade. Vi blev iaktagna av miljarder(okej, men typ 7 sammanlagt) vakter för att vi stod o lyssnade på soundecheckningen och spoinerade lite. Vi såg bandet anlända i sina vans. Grymt! Vi hade planer på att försöka komma lite längre bak idag och slippa trängar för att njuta lite mera. Vi köade alltså inte, men när vi väl hittade kön var där bara 5 personer och då var klockan närmare halv 2. Vid den tiden i Stockholm var det säkert 150 pers i kö. Iallfall, vi köade inte. Trots det fick vi plats framför den "lilla scenen" och såg stora scenen jävligt bra med, dessutom var normännen lite mer civiliserade och ingen tröck på bakifrån, skönt. Jag hade kanske ½ meter bakåt till nästa person. Publiken i Oslo sög i jämförelse med Sveriges. Tackolov blev det lite drag i dem med...tillslut. Som sagt va - orden är överflödiga. En sak som bör nämnas är dock gästartisten Coldplay spelade en låt med i slutet av konserten. Mags ifrån Aha. Chris sjöng och Mange spelade piano - Hunting High and Low. Se youtube klippet nedanför. Bilder istället för orden får beskriva resten. Lägg märke till det underbara konfetti-fjärilsregnet. Fick ingen bra bild ifrån Globen på det. Fjärilarna släpptes ner under låten Lovers in Japan. Frågan är om inte det var det bästa på hela konseren?
bara föra att visa; där spelade dem några låtar och ja... ni ser hur nära det är!!
Kommentarer
Trackback
