Gabriella

Igår fick Skutt somna in för gott efter en olycka i hagen. Dem som känner mig vet att denhär hästen alltid stått mig varmt om hjärtat och alltid betytt väldigt mycket för mig. Skutt var min första stora häst och jag kan inte vara mer tacksam än vad jag idag är, att jag fick låna en sån underbar häst! Han var den hästen som tog mig ut på tävlingsbanorna, gav mig mina första riktiga vinster och placeringar och lärde mig en enorm del utav allt jag kan om hästar och ridning idag. Han var en fantastisk häst med ett hjärta av guld och med en inställning och glädje jag inte sett i nån annan häst. Det känns tungt att veta att det var för längesen jag hälsade på honom, att jag inte tagit mig tid trots att han hela tiden funnits så nära och det är jobbigt att inte få kunna säga hej då. Han var verkligen speciell på ett positivt sätt, som inte går att beskriva för någon som aldrig träffade honom. Ni som gjorde, ni vet vad jag menar! Han var en sån häst som aldrig skulle ha blivit gammal, han var alltid piggare och busigare än alla, alltid! Jag minns honom verkligen med ett leende. Jag har sånna unerbara minnen ihop med honom, så tårarna som rinner är mest glädjetårar, för allt han gav mig.

Tack, min älskade Skutt! Tack för allt! ♥